Gamla Skarpnäcks Vänner

 

Listudden och Ekudden

Listudden

Listudden 1930

torpet som numera kallas Listuddens gård

Dagsverkstorp under Skarpnäck fr 1685 beläget nära sjön Flatens nordvästra vik. Den nuvarande manbyggnaden är från 1700-talets senare del, ett panelat trähus, med utsikt över sjön. Huset innehåller tre kakelugnar, även dessa från 1700-talet.

På 1740-talet byggdes ute på udden sydost om torpet ett ställe som också kallades Listudden och som redan från begynnelsen var en arrendelägenhet för sommarboende. Torpet kallades därefter Listuddstorpet fram till 1860, då det återigen kom att kallas Listudden. Torpet blev senare delen av 1700-talet också arrendelägenhet och uthyrdes som sommarnöje. Vid århundradets slut hyrdes det av bland andra Henrik Henriksson och en fabrikör Norman. I början av 1800-talet var de sommarboende stadsmäklare Broberg, silkesfärgare Isak Thunberg och J. F. Hornberg. Torpare Erik Eriksson med familj flyttade in 1821 och bodde där till 1830 då han avled och övriga familjen flyttade till Pungpinetorpet. I Mtl 1831 och 1837 finns anteckningen ”till Skarpnäck” och 1832 ”öde” noterad och 1840-1851 blir det personalbostäder. Från 1830 nämns endast namnet Listudden i mantalslängderna och detta gäller också i husförhörslängderna perioden 1851-1863. J.F. Kempff , en pensionerad sjökapten i handelsflottan, arrenderade 1859 både torpet och huset längre ut på udden men han avlider redan samma år. Sterbhuset hade kvar arrendet men lät F R Neumüller, en bryggare från Södra Tullportsgatan på Söder i Stockholm, disponera de båda ställena 1860-62. När F R Neumüller i dec 1860 vid inlämnandet av mantalsuppgifterna för sitt hyrda sommarnöje, lägenheterna Listudden och Ekudden, är det första gången det senare namnet förekommer. Han uppger sitt tjänstefolk bestående av man och hustru med fyra barn som bor på Listudden (torpet). Neumüller skriver också att han även skall svara för kronoutskylderna.

Neumüller köper säteriet Skarpnäck med tillhörande torp och lägenheter 1862. 1863 flyttade rättaren Carl Gustafsson från Skarpnäck in som dagsverkstorpare på Listudden och stannade till 1873 då han ersattes av K G Hogman som flyttade 1878. Rättare Törnblom från Skarpnäck bor på torpet 1875-1882. Från 1886 hade bryggardottern målarinnan Pauline Neumüller med maken konstnären E J Åkerlund stället som sommarnöje. Deras son, professorn i röntgendiagnostik, Åke Åkerlund innehade Listudden efter föräldrarnas frånfälle i början av 1900-talet fram till sin bortgång 1958. Senare övertog dennes son, Dag stället och bodde där tillsammans med hustrun sista delen av sitt liv fram till sin död 1992.

Ekudden

Karta från 1909, bild av cykelflicka tagen från sydväst

Från 1902, huvudbyggnad th och 1700-tals huset tv.

Stocksholms Stadsmuseum

Ekudden

Före 1860 benämnt Listudden eller Lilla Listudden.

Byggdes på 1740-talet och var redan från begynnelsen en arrendelägenhet, från 1748 uthyrd till Christian Hebbe som sedan 1733 innehade handelshuset Chr. Hebbe & Söner i det s.k. Thunska palatset på Skeppsbron 36. Hebbe efterlämnade då han avled 1762 bl a gods och två skeppsbrostenhus. Änkan och sonen Johan Fredrik fortsatte arrendet till 1787 då brukspatronen, kommerserådet och handelsmannen Jürgen Christoffer Müller tillträdde. Denne ägde Voxna bruk från 1791 och också Nianfors och Iggesunds bruk från 1800. Hans företag, J.C Müller & Co i Stockholm var bland de tio största exportföretagen i staden.1804 tog grosshandlare Arvid Leffler från Maria förs. i Stockholm över och han stannade till 1814. 1815 till 1816 innehade kammarherren, senare kamrerare och kommerseråd, Johan Adolf Leijonmarck sommarnöjet.1817 till 1819 fanns sidenfabrikören Per Olof Casparsson som sommargäst. I Hfl 1820 finns en notering att den nye ägaren till säteriet Skarpnäck, Anders Svedelius nyttjade lägenheten men förmodligen endast till 1822 då den dåvarande trädgårdsmästaren flyttade till Orhem. Trädgårdsmästare med familjer var åretruntboende på platsen under hela sommarnöjesperioden.1820-1838 finns ”till Skarpnäck” eller ”brukas till Skarpnäck” antecknat i mantalslängderna och 1828 är ”öde” noterat. 1820-1830 benämns huset Lilla Listudden i Hfl. Åtminstone sommaren 1838 fanns ladugårdsarrendatorn på Skarpnäck Anders Klöving på lägenheten. Denne var gift med en dotter till Anders Carlström, den sedan 1837 nya ägaren av Skarpnäcks gård. 1839 inflyttade Elisabet Gustava, en annan av Carlströms döttrar, gift med apotekaren Anton Anders Ekholm. Det var dock inte medikamenter som apotekaren sysslade med utan brännvinstillverkning med hjälp av utrustning som redan fanns för husbehovsbränning. Destillationspannan var 29 5/8 kannor stor (ca 78 liter). Familjen bodde där till 1853 då de flyttade in till Stockholm, Maria församling och senare till Fredriksdal nära Hammarby sjö. Carlström sålde Skarpnäcks gård 1853, året efter att hustrun gått bort, och övertog själv sedan arrendet av lägenheten där han sedan tillbringade sina sista år till dess han avled 1855.

Den pensionerade sjökaptenen J F Kempff innehade arrendet av både Listuddstorpet och lägenheten Listudden från 1859 men avled redan samma år och sterbhuset lät bryggaren F R Neumüller disponera bägge husen. Vid Neumüllers inlämnande av mantalsuppgiften i dec 1860 användes namnet Ekudden för lägenheten längst ute på udden för första gången. Neumüller köpte säteriet Skarpnäck 1862. 1863 bodde det för första gången en torpare på stället då C E Andersson flyttade in. Han flyttade dock redan året därpå och ersattes av torparen Botvid Eriksson med familj. Eriksson avled 1874 och hans änka med barnen flyttade då ned till Skarpnäcks gård.

1887 lät Neumüller bygga en ny manbyggnad alldeles intill den gamla som nu blev degraderad till flygel. 19 april 1893 avsöndrades lägenheten Ekudden nr 1 från huvudfastigheten Skarpnäck nr 1.Ägare bryggare C G Piehl, Stockholm, vars son Olof ritade och lät bygga en villa på området 1905 och denna avstyckades från Skarpnäck som Ekudden nr 2 den 2 april 1906. Olof flyttade från föräldrahemmet på Götgatan 66, Stockholm och bosatte sig i det nybyggda huset 1907 och senare med hustru och son 1916. Familjen flyttade i slutet av samma år till Solna. Bryggaren C G Piehl och hustrun Sofia Neumüller med barn och senare barnbarn tillbringade många somrar på området fram t o m 1955.

I april 1956 brändes 1700-tals huset ner, övriga byggnader vandaliserades svårt under pingsthelgen samma år och allt blev öde då det nu var obeboeligt. I slutet av 1960-talet brändes även den ljusgröna tvåvånings huvudbyggnaden från 1887 ner.

Källor

~Sammanställt av Arne Larsson 2014
Husförhörs- och mantalslängder Brännkyrka socken, Stockholms län.
Stockholm från A till Ö Söderort, av Hans Harlén
Stockholms Rotemansarkiv
Aftonbladet 2 juni 1956
Sveriges Dödbok 1901-2009
Wikipedia

Vidare läsning

Ett reportage ur tidning 2012 (pdf) (OBS det finns del i vissa fakta som presenteras)